Upprepat

RiF-0702

Tågvirke, eller rep som vi vardagligt säger, består av små tunna trådar som är ihoptvinnade. Dessa tvinnas i sin tur ihop till större enheter. Förfarandet upprepas en, eller flera, gånger till. Proceduren kallas repslagning, man slår ett rep. De olika tjocka enheterna har olika namn, vilket utan inbördes ordning är: fiber, tross, garn och kardel.

RiF-0702

Ange på bilden namnen på de fyra olika delarna vid pilarna,dvs FIBER, TROSS, GARN och KARDEL.För repet på bilden gäller att det finns nio garn i en tross. Det gäller även för repstumpen ni har framför er.

Rätt svar Fråga: Upprepat

1,2,3

minsta – största enhet: fiber-garn-kardel-tross

RiF-0702-svar

Kommentar

Med tågvirke, tross och rep menar man till vardags vanligtvis samma sak. Tågvirke är egentligen den gemensamma benämningen, där grövre dimensioner kallas tross. Smalare tågvirke kallas ibland lina, ex flagglina. Rep är en mer vardaglig term.Trossens minsta delar är fibrer som kan vara syntetfibrer eller naturliga fibrer från växter. Exempel på växtfibrer är manilla, sisal, bomull, kokos, hampa och jute. Trossen på bilden är tillverkad av sisal, vilket utvinns från bladen av växterna aloe och agave.Vid tillverkning av rep så tvinnas först fibrerna ihop till garn. Det är viktigt att fibrerna tvinnas innan de sammanförs. Det gör att garnet hålls ihop av sig själv. Garn kallas ofta också för snöre. Garn används exempelvis till stickning, fiskenät och att slå in paket med. Nästa steg är att tvinna ihop garnen till kardeler som sedan förs ihop till tågvirke (eller rep).

Observera att kardelerna inte är stabila, garnen är bara snurrade kring varandra, och kan inte användas till något nyttigt. Men när kardelerna förs ihop fås ett stabilt rep (som håller ihop). Hela detta förfaringssätt kallas för repslagning. Man slår rep.Används tre kardeler, vilket är vanligast, så kallas repet för treslaget; se bilden i uppgiften. Används fler kardeler så kallas repet för fyrslaget, sexslaget osv. Men med mer än tre kardeler så måste man ha en kärna i mitten, kallas kalv, för att repet ska bli bra.Andra sätt att tillverka rep är att fläta ihop olika tjocka garn.

Nära förknippat med användning av rep är att göra knopar och flätningar. Detta kallas ofta för sjömansarbete eftersom sjömännen förr i tiden var tvungna att vara duktiga på detta. Segelfartygen hade ju mängder av rep till alla segel. Dessutom ägnade de ofta sin fritid till sjöss med att arbeta med rep.

De flesta böcker som handlar om knopar och sjömansarbeten innehåller fakta om tågvirke och material. Det finns ett flertal att välja bland.
Några svenska klassiker är:
Hjalmar Öhrvall, ”Om Knutar”, Albert Bonniers Förlag, 1908(Faksimil hos bokförlaget Rediviva, 1978)
Sam Svensson, ”Handbok i Sjömansarbete”, Esselte, 1940 (sjätte uppl. 1967)
Kaj Lund, ”Fakta om Knop och Splits”, Tidens förlag, 1975
Vill man fördjupa sina kunskaper om rep, knopar, sjömansarbeten, teknik och traditioner – sägner så finns den engelska boken:
Clifford W. Ashley, ”The Ashley book of knots”, Faber, senaste upplagan 1993 (630 sidor! 3800 knopar) Även kallad ”Knopbibeln”

Lgr11 centralt innehåll

Betydelsen av egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material.