Levande morötter

Utt-0208

Vad som är liv och död är inte alltid självklart. Det finns många olika definitioner på vad som menas med liv. Att det som vi studerar har en ämnesomsättning (d v s det behövs energi till processer i cellerna) brukar vara en typ av definition. Hos de flesta landlevande organismer runt omkring oss kan man nämligen se eller mäta att de andas, vilket innebär att de förbrukar syre. Denna funktion upphör när de dör.

I våras sådde vi morotsfrön. Dessa har under sommaren vuxit genom att de nyttjat energin från solen. Till hösten kan vi därför gräva upp krispiga och vackert brandgula morötter ur marken. Vi skär bort den gröna blasten och sparar de brandgula rötterna till olika maträtter under hösten och vintern. Slutligen förvarar vi dem i källare eller kylskåp tills vi skall använda dem.

Frågan: När dör dessa morötter?

Rätt svar Fråga: Levande morötter

D. När vi kokar dem.

Kommentar

Alla delar av moroten lever tills den upplagrade energin är förbrukad eller har utsatts för en behandling som gör att de celler som bygger upp moroten dör. Det som är unikt för gröna växtdelar är att där löper två processer samtidigt dels fotosyntesen som bygger upp nya energilager med hjälp av solskenet dels andningen som ser till att det finns energi för alla processer som sker hela tiden. I de icke gröna delarna av en växt, t ex roten, sker ingen fotosyntes, d v s andningen dominerar helt. Den upplagrade näringen, i moroten mest stärkelse, räcker mycket länge om vi förvarar den svalt.

Temperaturer över +50 °C är skadliga och när vi kommer upp till koktemperatur dör alla celler i moroten. Det är framför allt äggviteämnena (proteiner) som förstörs och processen startar vid +50 °C för de flesta växter. Vid ca +70 °C blir de flesta äggviteämnena helt oanvändbara för ämnesomsättningen i moroten. När temperaturen sänks i en växt, t ex då vi lägger den i ett kylskåp (ca + 5 °C), minskar aktiviteten i den men inga avgörande ämnen eller celler förstörs förrän temperaturen sjunker under fryspunkten. Därför är det viktigt att förvara grönsaker svalt så att de håller sig fräscha. Är temperaturen för hög (mellan + 8 och + 10 °C) börjar de bilda ny blast och vi förlorar det vi tänkt använda som mat.

Många växter har också ett försvar för temperaturer strax under 0 °C. De använder sig av samma teknik som vi gör när vi sätter glykol till bilarnas kylarvatten för att kylarvätskan inte skall frysa till is och spränga kylaren under vintern. Alla lösta ämnen i en vätska sänker fryspunkten. Detta kallas för fryspunktsnedsättning. Växterna skaffar sig mer lösta ämnen genom att bryta ner den vattenolösliga stärkelsen till socker. Det är därför potatis som utsatts för frost smakar sött då vi äter den.

Viktigt att komma ihåg är att växternas frön naturligtvis är levande och därmed andas fast mycket långsamt. I fröet finns det embryo som skall utvecklas till en ny planta då fröet gror. Där finns också ofta extra näring så att fröet kan överleva under lång tid (frövila). Många frön kan vila i tiotals år; vissa till och med flera hundra år.

Lgr11 centralt innehåll

Naturvetenskapliga teorier om livets uppkomst. Livets utveckling och mångfald utifrån evolutionsteorin.